Fredag 060407

Äntligen hemfärd. Satte i oss den sista frukosten, och lovade varandra att aldrig mer äta ägg. Tyvärr kom vi på att det är påsk nästa vecka, så vi får helt enkelt se hur det blir med den saken.

Annie kom in och sa hejdå, och Dennis gav henne en kram. Detta satte naturligtvis press på mig, varför jag var tvungen att krama tanten jag med. Oansvarigt av Debbie Holter.

Vi samlade ihop våra sista pinaler, tog taxi till skolan och hoppade på bussen. Mark kom och sa hejdå, och vi vinkade så glatt tillbaka.

Det tog två timmar att åka till Heathrow och roligare bussfärder har man väl varit med om. Incheckningen var problemfri, även om en och annan väska var en smula tung. Hanna tog rekordet på 28 kg.

Sedan var det bara att slå ihjäl två timmar på flygplatsen. Det var ungefär lika kul som det brukar vara. Det blev Burger King och sedan titta på allestädes så kallad taxfree. Det tuffaste jag såg var en flaska Whiskey för £6000. Den skulle man köpa och bjuda på, på någon efterfest…

Jag och Fred unnade oss en pint före boarding och så var det bara att luta sig tillbaka och flyga hem. Jag satt bredvid Emil, som numera går under namnet Brorsan, då han också heter Asplund och dessutom är född samma år och dag som mig. Skumt är bara förnamnet.

Äntligen landade vi på Arlanda och efter tidernas smidigaste bagageutlämning kunde vi säga adjö till vännerna och gå ut och möta Dennis mor, som väntade i bilen. Det var inte alls segt att åka sista biten hem, och till slut var vi framme vid Stockrosgatan 1B. Hejdå till Dennis och sedan upp till mig.

Det var en strålande känsla att vara hemma efter en lika strålande resa.

Cheers!